Om Öland
Ölands natur
Öland är Sveriges minsta landskap, ön är 137 kilometer lång, som mest 16 kilometer bred och innehåller 1 344 kvadratkilometer mark. I Sveriges största landskap, Lappland, skulle Öland rymmas drygt 80 gånger. Men när det gäller naturen, historiska platser och sevärdheter har Öland en stor mångfald, här nedan presenteras några axplock.
Ölands naturreservat.
På Öland finns inte mindre än 73 naturreservat, en nationalpark Blå Jungfrun, världsarvet Södra Ölands odlingslandskap samt en ny Ekopark i Bödaskogen. Läs mer >>
Världsarvet - Södra Ölands odlingslandskap.
Världsarvet är ett kulturarv och den livsstil och tradition som präglar världsarvet skall vara en tydlig del av varumärket. Människan i samspel med naturen i dåtid, nutid och framtid. Läs mer >>
Sjömarkerna
Sjömarkerna, är ett samlat begrepp för betesmarker och slåtterängar som ligger mellan den odlade jorden och stranden, längs med östra och sydvästra Öland. Området allra närmast stranden är ofta översvämmat och kallas för havsstrandäng. Sjömarkerna består av flera olika växtsamhällen och här finns också ett rikt fågelliv, området nyttjats huvudsakligen till bete. Läs mer >>
Hav och kust
Förutom ovan nämda områden bestående av sjömarker, finns runt Ölands en omväxlande kuststräcka med en rik variation av naturtyper. På den nordöstra delen av ön sträcker sig den, en mil långa sandstranden med dynområden och flygsandsfält. Den nordvästra delen domineras av en låg klintkust med strandvallar, även här finns sandområdena bevuxna med gamla tallskogar. Vid Byrum ligger ett raukfält med drygt hundratalet raukar. Läs mer >>
Hav och kust
Förutom ovan nämda områden bestående av sjömarker, finns runt Ölands en omväxlande kuststräcka med en rik variation av naturtyper. På den nordöstra delen av ön sträcker sig den, en mil långa sandstranden med dynområden och flygsandsfält. Den nordvästra delen domineras av en låg klintkust med strandvallar, även här finns sandområdena bevuxna med gamla tallskogar. Vid Byrum ligger ett raukfält med drygt hundratalet raukar. Läs mer >>
Sjöar och våtmarker
Öland är Sveriges sjöfattigaste landskap men är däremot rikt på tillfälliga vattensamlingar som ex. de s.k. vätarna på alvaren. Den största sjön är Hornsjön som är ca 200 ha med ett maximalt djup på ca fyra meter. Trots namnen, räknas Möckelmossen och Frösslundamossen som sjöar och det finns ytterligare 14 sjöar på ön, enligt definitionen, en öppen vattensamling större än en hektar.
Ölands alvarmarker
Med alvar menas de flacka hällmarker som förekommer på kalkstensbergrunden och som saknar eller endast har ett tunt jordtäcke och en kraftigt växlande tillgång till vatten. Alvar finns på några ställen i världen, varav Stora Alvaret på södra Öland är det allra största men det finns också flera mindre alvar på den norra delen av ön. Beroende på något olika typ av kalkstensbergrund mellan norra och södra alvaren, så är växtligheten lite olika. Här finns en unik artrikedom. Läs mer >>
Skogen
Öland är kanske inte känt för sin skog men öns berggrund och geografiska läge gör att här finns en stor mångfald av skogstyper. På mellersta delen ligger Mittlandsskogen som är Nordeuropas största lövskogsområde söder om fjällkedjan och har en av vårt lands mest artrika svampfloror. På den sandpräglade norra delen av ön dominerar barrskogen. Ädellövskogarna eller lundarna är ett vanligt inslag och är mycket välbesökta främst under våren, då blomsterprakten är som allra störst. Läs mer>>
Ekoparken i Böda skogen
Som besökare kan du vandra omkring i rika lövlundar med gamla jätteekar, fascineras av ängstallskogarnas praktfulla orkidéer eller med fantasins hjälp göra en resa tillbaka till järnåldern bland Bödas många välbevarade fornlämningar. Läs mer >>
Som besökare kan du vandra omkring i rika lövlundar med gamla jätteekar, fascineras av ängstallskogarnas praktfulla orkidéer eller med fantasins hjälp göra en resa tillbaka till järnåldern bland Bödas många välbevarade fornlämningar. Läs mer >>
Blå Jungfrun
Sägenomspunnen vilar Blå Jungfrun avskilt i Kalmarsund. En ö som i långa tider varit landmärke för sjöfarare och lockat naturintresserade med sin säregna natur och sitt isolerade läge. Läs mer>>
Sägenomspunnen vilar Blå Jungfrun avskilt i Kalmarsund. En ö som i långa tider varit landmärke för sjöfarare och lockat naturintresserade med sin säregna natur och sitt isolerade läge. Läs mer>>
Ölands geologi
De landformer som man kan se på Ölands yta, skapades under den senaste stora nedisningen som började för 70 000 år sedan. När klimatet blev varmare satte avsmältningen fart och för cirka 14 400 år sedan hade isfronten nått sydligaste Öland och efter ytterligare 300 år låg isfronten norr om Öland. Ön var då helt täckt av ett sött vatten. På grund av landhöjningen reste sig Öland sakta ur vattnet och området kring öns högsta punkt vid Bårby utgjorde ett litet skär någon gång för drygt 12 500 år sedan, efter ytterligare några århundraden hade en 50 kilometer lång "remsa", västra landborgen, stigit upp ur havet. Läs mer >>
De landformer som man kan se på Ölands yta, skapades under den senaste stora nedisningen som började för 70 000 år sedan. När klimatet blev varmare satte avsmältningen fart och för cirka 14 400 år sedan hade isfronten nått sydligaste Öland och efter ytterligare 300 år låg isfronten norr om Öland. Ön var då helt täckt av ett sött vatten. På grund av landhöjningen reste sig Öland sakta ur vattnet och området kring öns högsta punkt vid Bårby utgjorde ett litet skär någon gång för drygt 12 500 år sedan, efter ytterligare några århundraden hade en 50 kilometer lång "remsa", västra landborgen, stigit upp ur havet. Läs mer >>
Natur och kultur på Öland, Länstyrelsens bok om Öland.
Tidsperioden från isens avsmältning cirka 9 000 år f Kr och fram till4 000 f Kr brukar benämnas äldre stenåldern eller jägarstenåldern. Under perioden blev klimatet stadigt varmare och det tidigare tundralandskapet följdes så småningom av tall- och björkskogar. Efter hand trängde också ädellövskogarna in. Ändrade betingelser innebar även ny fauna med bland annat uroxe och vildsvin som tillsammans med älg och hjortdjur utgjorde det viktigaste storviltet för den tidens människor. Läs mer >>
Upp
Tidsperioden från isens avsmältning cirka 9 000 år f Kr och fram till
Upp

