Om �land

�lands natur
�land �r Sveriges minsta landskap, �n �r 137 kilometer l�ng, som mest 16 kilometer bred och inneh�ller 1 344 kvadratkilometer mark. I Sveriges st�rsta landskap, Lappland, skulle �land rymmas drygt 80 g�nger. Men n�r det g�ller naturen, historiska platser och sev�rdheter har �land en stor m�ngfald, h�r nedan presenteras n�gra axplock.

�lands naturreservat.
P� �land finns inte mindre �n 73 naturreservat, en nationalpark Bl� Jungfrun, v�rldsarvet S�dra �lands odlingslandskap samt en ny Ekopark i B�daskogen. L�s mer >>

V�rldsarvet - S�dra �lands odlingslandskap.
V�rldsarvet �r ett kulturarv och den livsstil och tradition som pr�glar v�rldsarvet skall vara en tydlig del av varum�rket. M�nniskan i samspel med naturen i d�tid, nutid och framtid. L�s mer >>

Sj�markerna

Sj�markerna, �r ett samlat begrepp f�r betesmarker och sl�tter�ngar som ligger mellan den odlade jorden och stranden, l�ngs med �stra och sydv�stra �land. Omr�det allra n�rmast stranden �r ofta �versv�mmat och kallas f�r havsstrand�ng. Sj�markerna best�r av flera olika v�xtsamh�llen och h�r finns ocks� ett rikt f�gelliv, omr�det nyttjats huvudsakligen till bete. L�s mer >>

Hav och kust
F�rutom ovan n�mda omr�den best�ende av sj�marker, finns runt �lands en omv�xlande kuststr�cka med en rik variation av naturtyper. P� den nord�stra delen av �n str�cker sig den, en mil l�nga sandstranden med dynomr�den och flygsandsf�lt. Den nordv�stra delen domineras av en l�g klintkust med strandvallar, �ven h�r finns sandomr�dena bevuxna med gamla tallskogar. Vid Byrum ligger ett raukf�lt med drygt hundratalet raukar. L�s mer >>

Sj�ar och v�tmarker

�land �r Sveriges sj�fattigaste landskap men �r d�remot rikt p� tillf�lliga vattensamlingar som ex. de s.k. v�tarna p� alvaren. Den st�rsta sj�n �r Hornsj�n som �r ca 200 ha med ett maximalt djup p� ca fyra meter. Trots namnen, r�knas M�ckelmossen och Fr�sslundamossen som sj�ar och det finns ytterligare 14 sj�ar p� �n, enligt definitionen, en �ppen vattensamling st�rre �n en hektar.

L�s mer >>

�lands alvarmarker
Med alvar menas de flacka h�llmarker som f�rekommer p� kalkstensbergrunden och som saknar eller endast har ett tunt jordt�cke och en kraftigt v�xlande tillg�ng till vatten. Alvar finns p� n�gra st�llen i v�rlden, varav Stora Alvaret p� s�dra �land �r det allra st�rsta men det finns ocks� flera mindre alvar p� den norra delen av �n. Beroende p� n�got olika typ av kalkstensbergrund mellan norra och s�dra alvaren, s� �r v�xtligheten lite olika. H�r finns en unik artrikedom. L�s mer >>

Skogen

�land �r kanske inte k�nt f�r sin skog men �ns berggrund och geografiska l�ge g�r att h�r finns en stor m�ngfald av skogstyper. P� mellersta delen ligger Mittlandsskogen som �r Nordeuropas st�rsta l�vskogsomr�de s�der om fj�llkedjan och har en av v�rt lands mest artrika svampfloror. P� den sandpr�glade norra delen av �n dominerar barrskogen. �dell�vskogarna eller lundarna �r ett vanligt inslag och �r mycket v�lbes�kta fr�mst under v�ren, d� blomsterprakten �r som allra st�rst. L�s mer>>

Ekoparken i B�da skogen
Som bes�kare kan du vandra omkring i rika l�vlundar med gamla j�tteekar, fascineras av �ngstallskogarnas praktfulla orkid�er eller med fantasins hj�lp g�ra en resa tillbaka till j�rn�ldern bland B�das m�nga v�lbevarade fornl�mningar. L�s mer >>

Bl� Jungfrun
S�genomspunnen vilar Bl� Jungfrun avskilt i Kalmarsund. En � som i l�nga tider varit landm�rke f�r sj�farare och lockat naturintresserade med sin s�regna natur och sitt isolerade l�ge. L�s mer>>

�lands geologi
De landformer som man kan se p� �lands yta, skapades under den senaste stora nedisningen som b�rjade f�r 70 000 �r sedan. N�r klimatet blev varmare satte avsm�ltningen fart och f�r cirka 14 400 �r sedan hade isfronten n�tt sydligaste �land och efter ytterligare 300 �r l�g isfronten norr om �land. �n var d� helt t�ckt av ett s�tt vatten. P� grund av landh�jningen reste sig �land sakta ur vattnet och omr�det kring �ns h�gsta punkt vid B�rby utgjorde ett litet sk�r n�gon g�ng f�r drygt 12 500 �r sedan, efter ytterligare n�gra �rhundraden hade en 50 kilometer l�ng "remsa", v�stra landborgen, stigit upp ur havet. L�s mer >>

Natur och kultur p� �land, L�nstyrelsens bok om �land.
Tidsperioden fr�n isens avsm�ltning cirka 9 000 �r f Kr och fram till 4 000 f Kr brukar ben�mnas �ldre sten�ldern eller j�garsten�ldern. Under perioden blev klimatet stadigt varmare och det tidigare tundralandskapet f�ljdes s� sm�ningom av tall- och bj�rkskogar. Efter hand tr�ngde ocks� �dell�vskogarna in. �ndrade betingelser innebar �ven ny fauna med bland annat uroxe och vildsvin som tillsammans med �lg och hjortdjur utgjorde det viktigaste storviltet f�r den tidens m�nniskor. L�s mer >>

Upp